Det kan kännas som om vi får hjärtinfarkt, som om vi inte får luft eller håller på att dö. Men trots att det känns väldigt obehagligt och skrämmande i stunden, så är det inte farligt...

Panikångest

Panikångest eller panikattacker som det också kallas är en stark oro, obehag eller rädsla som tydligt känns i kroppen och som kommer plötsligt och oväntat. Ångest kan till exempel kännas som ett tryck över bröstet, att hjärtat slår snabbt, att vi får en klump i magen, känner stickningar i armarna eller blir torra i munnen. Eller känner man sig yr eller svag i kroppen eller börjar så börjar man svettas rikligt. Ofta kommer ångesten utan att det finns något tydligt yttre hot vilket kan skapa en känsla av overklighet nästan som om man befinner sig i en bubbla avskärmade från omvärlden.

Det är vanligt att känslan först blir starkare och starkare. Känslorna kan vara så starka att vi ibland tror att vi ska svimma, få en hjärtattack, att vi inte kan andas, att vi tappar kontrollen eller tror att vi håller på att dö. Det kan förstås upplevas väldigt obehagligt och skrämmande men det är inte farligt och det brukar gå över av sig själv på några minuter. Men tanken på ångesten kan stanna kvar längre, och göra oss rädda för att känslan ska komma tillbaka.

Man vet inte alltid att det man känner i kroppen är ångest. Eftersom det känns så starkt i kroppen kan det vara svårt att förstå att det har att göra med hur man mår psykiskt. Och väldigt ofta beror det på att vi övertolkar kroppens reaktioner. Det i sin tur aktiverar vår kamp och flyktreaktion och så att kroppen får ett starkt stresspåslag och gör sig redo för att fly eller kämpa för våra liv. Därför är ångest starkt kopplat till stress. Ångest kan även göra att det blir svårt att slappna av och att sova bra. Ångest kan också göra oss rastlösa, otåliga och lättirriterade eller att vi lättare blir ledsna och börjar gråta.

De flesta får ångest någon gång i livet. En del får det bara någon enstaka gång. Andra kan ha stark ångest som ofta kommer tillbaka.

Vad händer i kroppen när man får panikångest?

Ångest är en stark stressreaktion som härrör från våra förfäder på savannen som än idag kickar igång varje gång vi upplever fara eller hot. Vi kallar det för kamp- och flyktreaktionen och dess uppgift, då som nu, är att skydda oss och hålla oss vid liv.

Det autonoma nervsystemet

Vid en upplevd fara som då vi får panikångest, sänder hjärnan signaler till den del av nervsystemet som vi inte kan kontrollera med vår vilja, det autonoma nervsystemet. Det består av två delar, det sympatiska nervsystemet som ”gasar” igång oss och förbereder kroppen på att kämpa eller fly genom att frigöra stresshormonerna adrenalin och noradrenalin och det är just det som händer när vi får panikattack. Det är viktigt att komma ihåg att en panikattack inte kan pågå hur länge som helst även om det kanske känns så i stunden och tillslut kommer kroppen att ”bromsa” och lugna ner systemet igen. Och det är då som den andra delen av det autonoma nervsystemet nämligen det parasympatiska nervsystemet, har aktiverats. Det kan dock ta en liten stund innan alla stresshormoner har förstörts och det kan märkas genom att man är uppe i varv och känner sig lite skakig och darrig efteråt.
 

Hjärtat

Då det sympatiska nervsystemet aktiveras börjar hjärtat slå både fortare och hårdare. Detta för att öka blodflödet och förse kroppen och musklerna med mer syre samt ta bort slaggprodukter från vävnaderna.

Blod till stora muskelgrupper

En annan förändring är att blodet dirigeras om från platser i kroppen där det inte behövs till de stora muskelgrupperna istället. Kroppen tar alltså blod från huden, fingrarna och tårna för att minska risken för blödningar om man skulle bli skadad och skickar det till de stora musklerna i armar och ben för att vi ska kunna slåss för våra liv eller springa därifrån. Detta görs genom att blodkärlen drar ihop sig och utvidgas och det är detta vi upplever som stickningar och domningar eller att vi känner oss kalla.

Andningen

I en hotande situation börjar vi andas snabbare och ytligare. Detta för att transportera mer syre till vävnaderna för att kunna agera kraftfullt. Men det kan ofta upplevas som om vi håller på att kvävas, får tryck eller smärtor över bröstet, yrsel, overklighetskänslor eller att vi känner oss förvirrade.

Hyperventilation är vanlig vid stark ångest vilket gör att vi andas in mer syre än vad man andas ut koldioxid. Detta leder i sin tur till en förändring i blodets pH-värde. Att andas genom en papperspåse kan hjälpa oss att snabbt stoppa hyperventileringen genom att vi då andas in den koldioxiden som vi precis andats ut, något som återställer pH-värdet.

Effekter på svettkörtlarna

Aktivering av kamp- och flyktreaktionen innebär också att man svettas mer. Svetten hjälper till att kyla ner kroppen och minska risken för överhettning. Dessutom gör svetten huden hal, så att en eventuell angripare inte lika lätt ska kunna få tag och hålla fast oss.

Vägen tillbaka...

Det går att lära sig att hantera ångest, men det kan ta lite tid. Ångesten är inte farlig men den kan hindra oss från att leva som vi vill. Det viktigaste är att vi fortsätter försöker leva vårt liv som vi vill, samtidigt som vi övar oss på att tillåta ångesten att finnas där. Det är vanligt att man börjar undvika situationer som man förknippar med att få ångest, men det kan tvärtom göra att ångesten blir starkare. Därför är det viktigt att ändå göra det som du tänkte göra innan du fick ångest.

Den vanligaste formen av psykoterapi som brukar erbjudas vid panikångest är KBT (kognitiv beteendeterapi). Att utsätta sig för obehagliga känslor i lagom dos och med stöd runt omkring sig kallas exponering, och är en viktig del i behandlingen av ångest. Men man kommer även titta på de tankemönster och övertolkningar av kroppens signaler som uppstår vid panikattackerna.

Panikångesten kommer och går. Precis som alla andra upplevelser går den över av sig själv efter en stund. Många som har ångest vill snabbt bli av med obehagskänslorna. Men om man stannar kvar i känslan kommer du att märka att ångesten slutar att öka, och till med minskar efter en stund och det här tränar man på genom ACT-metoderna (Acceptance and Commitment Therapy).

Ångest påverkas mycket av stress och man kan göra en hel del själv för att minska ångesten. Försök att vila och få tillräckligt mycket sömn så att återhämtar dig samt att du rör på dig ordentligt.

Det finns flera olika läkemedel som används för att behandla svår ångest.